Ungern, sönderslitet land

som blivit hoptejpat igen

Där borta skymtar Budapest i all sin glans, under molnen.
Det långa glänsande bandet är Donau.

Hösten 2003 var det Budapest i Ungern som var målet för en konferensresa. Konferensens ämne lämnar vi åt sidan och betraktar den arkitektoniska pärlan vid Donaus strand.

Innehåll
Resan dit Snabb-historik Stefansbasilikan (Szent Istvan) Palatsområdet Buda	Mattiaskatedralen Hösök tere, hjältetorget Resten av stan   Bad	Konst   Husfasader Maten Arvet efter kommunismen

Resan dit
Över Östersjön ligger molnen i ett tunt lager strax över havet, men det klarnar när vi flyger in över Gdansk i Polen. Du ser den smala polska landremsan Mierzeja Helska som sticker ut i Östersjön. Sådana smala landremsor finns längs hela östersjökusten, längs Baltikum och upp till Finland. När vi kommer ned till Ungern är det molnfritt och på sista bilden ser du sluttningar med vingårdar. Resan slutar med ingångsbilden ovan, med Budapest i vacker kvällssol invid Donau.

Snabb-historik
Bela III, poppis kung på 1100-talet	Ungrarna, eller magyarerna som de själva kallar sig, invandrade till dagens Ungern år 895, där de skapade ett eget rike. Den förste ungerske furste som tog titeln kung var István I (1001) som hette Vajk innan han lät döpa sig. Det var alltså hednatidens slut. Ungrarna talar gärna om storhetstiden mellan 1870 och 1910, när kulturen blomstrade och alla de vackra byggnaderna i city byggdes. Man nämner särskilt den stora utställningen 1896 till vilken hela staden verkar ha byggts ut och om och till, avenyerna breddats, parkerna planterats, tunnelbanas första linje drogs från city till stadsparken där festligheterna ägde rum, och så vidare. 1914 kom första världskriget och tillintetgjorde ekonomin och mellankrigstiden gav inte mycket heller. Staden bombades sönder och samman under andra världskriget och just när man blivit av med nazisterna kom Sovjetunionen och försänkte landet i den mörkaste dvala man upplevt. Detta förvridna statsskick som inte gav något annat än förtryck och destruktion lämnade dock landet 1989 för gott och Budapest kunde resa sig i sin forna glans.
Raoul Wallenberg Under andra världskriget härjade judeförföljelserna. Man beräknar att nazisterna deporterade cirka 560.000 judar från Ungern och vår diplomat Raoul Wallenberg räddade några tusen av dem. Sovjet tog emellertid hand om honom och han lär ha dött en ohygglig död i något sovjetiskt fängelse eller något koncentrationsläger i Sibirien. Vilket, får vi aldrig veta. Wallenberg har hedrats med ett monument och en gata i staden.	”1956, Budapest is rising, 1956, Budapest is falling, 1956, Budapest is dying”... Vem minns inte orden från musicalen Chess? Och nu står man här på gatorna där upploppen skedde och kan se resultatet. Vilket öde att ständigt befinna sig på gränsen mellan kommunism och nazism, mellan öst och väst, mellan diktatur och demokrati, och bombas av båda! Det är märkligt i östländerna, och i Ungern särskilt, att från romartiden har man bevarat många högt skattade badinrättningar, hälsokällor och vinodlingar, de turkiska ockupanterna på 1500-talet lämnade en mängd högkultur och vackra byggnader efter sig, Österrike lämnade musiken, men efter kommunismen finns inget alls värt att spara. Förfall och fattigdom vill ingen minnas. Alla gamla kommunistiska skulpturer är uppställda i en stor skulpturpark utanför stan, där man kan vandra runt och förfasas över dem. Det finns bara en kvar i staden, och den hade någon hällt spillolja på när jag var där. Polisen undersökte onödigtvis fallet. Efter perestrojkan 1985 och Sovjets sammanbrott 1991 levde Ungern upp igen och de gamla kulturvärdena började återinföras. De äldsta och vackraste stadsdelarna har börjat restaureras, och kyrkorna är på väg att återställas, men än är det mycket arbete kvar.

På stan

Låt oss börja med det största, maffigaste och mest glänsande, det man kan gå i timmar och titta på och ändå inte få nog av: kyrkorna och palatsen.

Stefansbasilikan - Szent Istvan Det första som händer när man kommer in genom porten är att underkäken faller ned på bröstet. Därefter faller pekfingret ned på avtryckaren och man får inte bort det förrän efter 200 bilder. Efter tre timmar går man därifrån med gråten i halsen, så vackert är det. Stefansbasilikan (Istvan) var så vacker att den ensam var värd hela resan. Den kan utan vidare tävla med Peterskyrkan i Rom i skönhet (se länk). Den är uppkallad efter landets förste kung, Stefan den Helige (Szent Istvan). Kyrkan är nästan helt mörk och det är långa exponeringar som lyft fram all prakten. Det är många bilder, kanske fler än vad som behövs. De är bara till för att du ska kunna njuta!

18 18 1   1       1 1 1 1 1 16 8 6 9 7 8 13 4 9 7 8 8 4 9   15 17 17 9   15 15 17 20 20 17 11   21 21 21 22 22

Några kommentarer 1. Taket ovanför huvudaltaret är otroligt magnifikt, helt i guld med inlagda målningar. Nattbilden är tagen uppifrån palatsområdet Buda. 9. En inzoomninng mot huvudkupolens mitt. 21. Stora porten har bilder av de tolv apostlarna infällda. 22. Kyrkan ligger väldigt trångt till. Jag har rensat bort några byggnader.

Palatsområdet Buda
Buda är mycket ståtligt, och ännu ståtligare är det när man kommit upp på området	Den berömda Kedjebron leder över Donau direkt till bergbanan. Själva bron är också ett konstverk.	Utsikten är hänförande, men hade kunnat vara ännu mer hänförande om det varit vackert väder.	Här en inzoomning på parlamentet.
	Mattiaskatedralen restaurerades 1890 och arkitekten tyckte att det hela såg lite naket ut på klippkanten, så han byggde till en romantisk utsiktspunkt. Den andra bilden visar utsiktspunkten nedifrån, på natten.
För att komma upp till palatsområdet åker man lämpligen bergbanan, funicularen. Den kostar 500 forint upp, men bara 400 ned!			På hästen sitter den förste konungen Szent Istvan, Stefan den Helige. Han är med lite överallt.

Mattiaskatedralen
Fram: Altaret och St. Laszlos kapell (9) samt blå planet		Mitt: Betrakta det fantastiska taket och det blyinfattade glaset		Bak: Den svarta, något tunnsådda orgeln och många konstnärliga detaljer, särskilt pelarna.
1	2	3	4	5	6
7					8
7					8
9	10			11	11
9	9	12	13	11	11
14	15	16	17	18	19
Några kommentarer
1-2. Sidoaltare fram 7. Huvudaltare 12. Sidoaltare	15. Tornet kallas Belas torn	9. Exponeringen i St. Laszlos kapell är optimerad för väggmålningarna, som var ganska ”tunna”	13. Belas kapell, med en del av orgeln	14-18. En vandring från Pest in till en detalj i utanpåverket ovanför en sidoport	8. Bakre kapell 19. Treenighetsstatyn
Kyrkan har tre skepp - höger, vänster och mitt. Sidoskeppen har gult tak och mittskeppet är himmelsblått. Pelarna är konstfullt ornamenterade i många, klara färger. Inget tråkigt, grått här inte. Notera den blå planeten ovanför altaret. St. Laszlos kapell var rikt bemålat, men i starkt behov av renovering efter fuktskador. De stora takbilderna har jag omsorgsfullt ”tvättat” från takbelysning. Kyrkan har väldigt fula strålkastare som lyser rakt ned och förstör alla fina bilder. Men de behövs för besökarna eftersom kyrkan är väldigt mörk och murrig inuti.

Hösök tere - Hjältetorget På Hjältetorget firades den väldiga lättnaden efter kommunismen med Tusenårsmonumentet, som med statyer av betydande personer i Ungerns tusenåriga historia, fick ersätta de kommunistiska. Torget hade tidigare använts till kommunistiska parader och demonstrationer, men det var definitivt färdigt med den saken framemot mot åttiotalets slut. Det återinvigdes 1989. Den av Sovjet tillsatte och mycket hatade premiärministern János Kádár, han som satte in sovjetiska stridsvagnar och kväste ungern-revolten 1956, fick finna sig i att ligga i koma och dö just den dag festen hölls. Mitt på torget står den 36 meter höga Tusenårskolonnen, i vars topp ärkeängeln Gabriel står. Han håller det ungerska kristna dubbelkorset och Ungerns första kungakrona, vilket representerar samhörigheten mellan den ungerska staten och den kristna kulturen. Kronan skänktes av Vatikanen när landet blev officiellt kungarike år 1001. På den tiden var det ett allmänt erkännande att ett land existerade, när Vatikanen skänkte en kungakrona. Ärkeängeln Gabriel med korset och kungakronan.    Vid kolonnens fot finns sju ryttarstatyer i brons som föreställer Arpad och de andra sex magyarerna, sju hövdingar i det ursprungliga Ungern som ledde magyarernas erövringståg.

Bakom gruppen finns två bågar med 14 hjältar ur den ungerska historien. Statyerna restaurerades 1996. Raden börjar som sig bör från vänster med två helgon och kungar.

1. Szent Istvan I av Arpads ätt (Stefan den Helige, 997-1038, landets förste kung, år 1001) 2. Szent Laszlo av Arpads ätt (Vladislav den Helige, kung 1077-1095) 3. Kalman Konyves av Arpads ätt (Kalman bokälskaren, kung 1095-1116) 4. Andras den andre av Arpads ätt (kung 1205-1235) 5. Bela IV av Arpads ätt (kung 1235-1270) 6. Robert Karoly av Anjou-ätten (Robert den korte, kung 1385-1386) 7. Lajos I Nagy av Anjou-ätten (Lajos den store, kung 1342-1382) 1. Janos Hunyadi? 2. Matyas I Corvyn av Hunyadi-ätten (Mattias, kung 1458-1490), 3. Istvan Bocskai? 4. Gabor av ätten Bethlen (kung 1620-1622) 5. Imre Thököly (ledde upproret mot Habsburgarna, prins av Transsylvanien, 1657-1705) 6. Ferenz Ilrakosz (1703- ?) 7. Lajos Kossuth (1802-1894). Han anses som skaparen av den moderna ungerska demokratin och var en ivrare för oberoendet från Österrike och Ryssland. Ledare för frihetskriget 1848-49.

Resten av stan Bad - en kultursak Svenska äventyrsbad! Ha! I Ungern är bad fin kultur, medan vi snarast har det för att ungarna ska ha någonstans att hoppa och skrika så mycket de orkar. Utsmyckningen kan mäta sig med en operafoajé. De ungerska baden är något man bevarat sedan romartiden. Romarna byggde bad varhelst de kom åt och särskilt om det fanns varma källor.   Statyerna utanför Szechenyi-badet visar att man går in i något förfinat, nästan något heligt. Här är det inte ”betala, ta din handduk och gå” utan ”betala, ta en cigarr, njut av lite ädelt vin, lyssna på smäktande musik, läs tidningen och bada med behag”. Konst på stan - staden är ett konstverk   Att Ungern en gång var ett högkulturellt centrum i Europa är ställt utom allt tvivel när man ser konsten som finns överallt på stan. Det enda som är snyggt är det som klarat sig genom... Erzebetfontänen - Erzebet (Elisabet), en drottning en gång ...den mörka tiden någorlunda oskatt, fast det ibland sitter förfärligt illa till, på smutsiga och risiga husväggar. Det stinger lite i hjärtat när man försöker tänka sig in i hur ståtligt det förmodligen såg ut en gång. Väggmonterade damer   Konsten har liksom överlevt i små öar här och var. Den kämpar för sin existens i den övrigt så till reparation trängande staden. Tittar man noga finns det huvuden, änglar och kentaurer lite överallt. Budapests operahus har verkligen en guldfoajé, men där satt det en sur gubbe och sa ”No pictures” så du får nöja dig med sfinxen utanför istället. Normalt brukar jag inte bry mig om det där med fotoförbud, men den här gubben var sååå sur. Judiska synagogan var stängd för reparation. Men fönstret var snyggt även från utsidan. Kedjebron över till palatsområdet Buda har till och med snygga kedjor. Hirlap - pressbyråkiosk. Slutligen lite sovjetisk anti-konst, ful, kantig, eländig, avsett för Homo Sovjeticus, som inte skulle ifrågasätta, och inte ha några skönhetsvärderingar. Sån tur att den satt undanskymd. Husfasader som bara är snygga, utan inbördes rangordning Paradgata med pampigt hus En röd fasad med intressant tegel Ett museum på natten Ett maffigt, gult hus i stans sämre delar Banker och butiker Det här kallar jag ett riktigt hyreshus! Lite renovering skulle dock inte skada. Statens konstmuseum på Hösök tere En kyrka jag for förbi snabbt Och till sist en ren miss, ett sovjetiskt hyreshus

Maten  Om man inte åker till Ungern för arkitekturen eller historien, så är maten och Tokajern ett bra tips. Nog för att den ungerska matkulturen betecknas som ”het”, men brinnande soppa har jag aldrig sett förr.  Kalvstek med grönsaker i mitten, synnerligen elegant serverat, ja toppen-toppen faktiskt, något av det elegantaste jag sett. Men vill man bara roa sig är det vinstugorna och ölhallarna som gäller. Just den här hade ett eget bryggeri vägg i vägg, med stora glasfönster så man kunde stå och slicka sig om munnen. Men det är klart, alla kulturer har sina nackdelar. Här är det den brinnande romantiken som blir en aning störande, även om damen verkar vara ganska road. Folk har ännu inte lärt sig det där med att kunder kan ha åsikter om varorna eller att det kan finnas bättre ställen att sälja på än det gamla vanliga. Den här killen sålde kringlor i stadsparken, och vilket bamselager, men ingen köpte. Herrn i mitten ser så lagom road ut, han verkar snarast vilja sjunka genom golvet. Det är inte lätt att äta med en fiolstråke i örat, och de där killarna får man betala för att få dem att sluta. Spunnet socker en varm solig sommardag utan tillstymmelse till tivoli eller festlig musik eller kunder? Vi köpte inte heller något. Fast med tanke på att det kanske var denna mans enda inkomstkälla, kanske vi var uppnästa västerlänningar, trots allt.

Arvet efter kommunismen
	Kyrka på Klauzal utca. Den hade farit illa under kommunismen, den hade väl fått tjänstgöra som lagerlokal eller liknande. Jag vet inte mycket mera om den, annat än att den var förfärligt smutsig på utsidan.	Visst är paradgatorna fina, men går man in på en bakgata så syns förfallet fortfarande. Det kommer att kosta Ungern dyrt och det kommer att ta många år att ta sig upp ur det kommunistiska mörkret.
	Nu är reparationer på gång, men nästan alla friser är bara målade och har alltså blivit sönderslagna en gång i tiden. Man höll på att gjuta nytt golv.
	Uteliggare är alltid ett beklagligt inslag i stadsbilden, även om just den här hade tur med viloplatsen.

Det som känns tyngst är de stackars trasiga människorna som förvaltar Sovjetunionens arv i form av bortskjutna ben eller helt enkelt bara total fattigdom. Utblottade kvinnor som efter att deras män dött i Stalins meningslösa krig, saknar all försörjning och nu får fördriva återstoden av sitt liv som skrumpnade åldringar på stadens gator och torg. De flockas i tunnelbanehallarna på kvällarna och tynger mitt hjärta som blyklumpar - människor som utan egen förskyllan hamnat i förnedring och elände.

Ja, Ungern har mycket att erbjuda en besökare. Fantastiska palats, kyrkor som är så vackra att man nästan inte kan fotografera för tårarna, en häpnadsväckande mängd lokala ölsorter, men framför allt kultur, otroliga kontraster och ett sus om hur det en gång var och åter kan bli.