Min första resa till Litauen, år 1992, gick till Kaunas och den första science fiction-kongresserna
i Litauen som besökts av västerlänningar. Sedan dess har det varit klent med besöken, men 2005
var jag där igen och förvånades över att inte mycket har hänt. Kaunas lider av någon
sorts mindrevärdeskomplex för att ha fråntagits titeln som huvudstad, en titel den hade under åren
1922-1939 då Vilnius låg i den sk. ”polska korridoren” mellan Litauen och Ryssland. Kaunas ligger riktigt
snyggt vid sammanflödet av landets två mäktigaster floder, Neris och Nemunas och skulle, om man
ville investera, kunna bli en turistattraktion precis som Vilnius.
Kaunas - död stad?
|
| Eller åtminstone döende. Litauens fd. huvudstad, som på något sätt
fastnat i ett före detta. Vill du se Kaunas som det såg ut för 25 år sedan, åk dit
idag. Det är ingen skillnad. Själv kan jag åtminstone gå i god för de senaste 13 åren.
Vi börjar med en tur på stan en lördageftermiddag 2005 och beklagligtvis är det en utflykt
i minnenas allé. Det är mitt på sommaren och kanske har alla åkt till kusten för att bada? Jag har försökt hitta ståtliga minnesmärken,
men det som tränger sig på är husfasader som inte sett en murslev på allt för lång
tid. Vi undrade var folklivet var. På Laisves aleja
(Frihetsallén) var det i princip dött. Jag har aldrig sett så många övergivna, stängda
kaféer. Medan höghusen växer som svampar ur jorden i Vilnius, har inte många slevar gått
fram över Kaunas innerstad. Putsen faller av och teglet rasar, mitt på huvudstråket. Jag vet vad
det beror på, men det är kanske inte helt hälsosamt att nämna det... |
|
|
Frihetsalléns fontän har blivit av med bänkarna och lyktstolparna har blivit lite snedare. Att
det ballaste huset på hela allén... |
|
har fönster med böjt glas duger inte som förmildrande omständighet.
Ett före detta välkänt apotek är nu fyllt med bråte och byggmateriel. |
|
Mobiloperatören Tele2:s fantastiska fasad. Övervåningen tycks ha brunnit. Jämför med
Tele2:s rostfria palats i Vilnius. |
Jurgis Kairys - mannen utan nerver
|
|
|
En bro över floden Neris, på en tvärgata till Frihetsallén. |
|
Mitt ute på bron hittar man en plakett tillägnad stadens son Jurgis Kairys, stuntflygare som
vågar det mesta och lite till. Han är världsmästare i konstflygning och planketten hedrar
hans flygning på rygg under denna bro år 2000. Sedan gick han vidare och flög under alla de tio
broarna i Vilnius med världspressen närvarande. Vad som är mindre hedrande är i vilket skick
plaketten är. Hur kan man bara låta klottret finnas kvar, om man är det minsta stolt över
denne mästerpilot? |
|
|
Kairys är en galen man helt utan nerver. Här gör han en knife-edge på låg höjd
över banan vid en... |
|
...flyguppvisning på Tullinge flygfält i Stockholm. Hans maskin är en specialare som bara är
ett par vingar fästa på en ruskigt stor motor. |
|
En bit från bron såg vi detta spökhus, ett hotell som bara blivit delvis färdigt. Alla fönster
är till exempel inte monterade. En del anser att det borde sprängas och ersättas av något
annat. |
Kulturcentrum, fd fackföreningspalats, fd nazifängelse
Jag trodde aldrig jag skulle få göra den här jämförelsen. Det här är kongresshuset
på Vytautas prospekt jag besökte 1992. Det är fortfarande samma trasiga, smutsiga, mörka hus.
Anslagstavlorna längs gatan ser också likadana ut. Putsen saknas fortfarande uppe under taket. Tydligen
använde nazisterna det som mellanstation för de som skulle deporteras till koncentrationslägret
Stutthof under andra världskriget. Det är inga ljusa minnen som framkallas.
|
|
|
På det här hotellet, helt nära stadskärnan, bodde alla öst-fans under SF-kongressen 1992.
Idag är det ett spökhus. |
|
Kongresspalatset, 1992 fackföreningens palats, idag Kaunas Kulturcentrum. Men det har alltid sett likadant
ut. |
|
Porten är exakt likadan som då, affischtavlan likaså. Undrar om kaféet i källaren
är sig likt? |
|
|
”Geles” betyder ”blommor”, men det är nog mest bara cigaretter och flagnande bokstäver. |
|
Den moderna, skinande, blänkande busstationen. Nähä. Fuktskador och smuts. Det är sånt
här som turisterna får se. |
|
Ute i förorten lever Sovjet minsann kvar. Man kan förståss inte kräva att staden bara ska
riva ett shoppingscentrum för att det är sovjet-fult, men fixa lite??? |
Kyrkor och officiella byggnader
|
| En lite närmare blick på Kaunas gamla stad visar på en del trevligheter.
Kaunas kanske inte är så urrkigt, trots allt. |
Ärkeängeln Mikaels kyrka, Kaunas gamla garnisonskyrka
|
|
|
Kyrkan i slutet av Frihetsallén, som man trodde skulle renoveras först, lider fortfarande av att putsen
faller av, järnet rostar och fernissan på dörren flagnar. Den byggdes 1891 som kyrka åt soldaterna
på Kaunas fort under namnet Peter-Pauls ortodoxa katedral, men döptes om flera gånger tills den
1962, under kommunismen, blev till konstmuseum. |
|
1991 återlämnades den till ärkebiskopen. Skadorna som åstadkoms under de 50 åren av
förtryck är inte återställda år 2005. |
Vytautas-kyrkan
|
|
|
Vi var med på ett bröllop i Vytautaskyrkan. Se här hur de två står och lovar en massa
svårhållna saker. |
|
Akten är över och de lyckliga tu vandrar ut, och funderar bara på den kommande kvällens överdådiga
bruk av mat och dryck. |
|
Utanför ska de traditionellt vandra över vävda band som symboliserar ????? |
|
|
Vi tar en sista överblick över Vytautaskykrans interiör. |
|
Ett annat brudpar färdiggifta strax innan vi kom. Notera skalan på väggen intill porten. Så
högt steg Neris övervsämningsåret 19??? |
|
Efteråt roar sig brudparet med olika poser runt omkring, bland annat i porten till stadshuset ”Vita svan”. |
Vita svan - stadshuset
|
|
|
Stadshuset kallas officiellt Vita svan, på grund av sin färg, förståss. |
|
Det kallas också Bröllopspalatset eftersom alla borgerliga bröllop försiggår där. |
|
En närbild av den väldigt vackra fasaden. |
Övriga kyrkor
|
|
|
I en annan del av Gamla stan står Peterpaulsbasilikan. |
|
Treenighetens kyrka finns också vid stora torget i Gamla stan. |
|
Den berömde biskopen Motiejus Valancius står staty alldeles intill Treenighetens kyrka. |
Museer och minnesmärken
|
| Kaunas har två verkliga toppenmuseer som man definitivt inte får missa: Ciurlionismuseet
och Djävulsmuseet. För den krigsintresserade finns det en hel dröse med fort från tsartiden
kvar runt staden. |
|
|
Djävulsmuseet
I Kaunas finns det ett djävulsmuseum. Det innehåller samlingarna efter Antanas Zmuidzinavicius (till
och med svårt att uttala för en äkta litauer), en man som genom hela livet samlade avbilder av
djävlar. Där finns ridande djävlar, liggande djävlar, flygande djävlar och djävlar
i bur. Ävenså djävulsmasker och djävulstillbehör. Detta museum måste vara helt
unikt och bör besökas av alla som har vägarna förbi Kaunas. |
|
|
Ciurlionis-museet
Grabben med stort G, eller stort C kanske, eller måhända Fiss, Litauens störste kompositör,
målare, poet och allt i allo Mikalojus Ciurlionis (1875–1911), har ett eget museum i Kaunas med det imponerande
namnet ”Mikalojus Konstantinas Ciurlionis nationella konstmuseum” där man kan gå hur länge som
helst och beskåda hans målningar, inspirerade av litauisk folktro, science fiction, mysticism och jag
vet inte vad. Jag var där en gång, men fattade inte hur ”stor” Ciurlionis var, och tog dumt nog
inga bilder. Du får nöja dig med museets länk
tills vidare. |
| År 1887 började man bygga en dubbel krans av fästningar och tolv fort runt Kaunas, men de färdigställdes
aldrig. Forten är numera tämligen överväxta eller vattenfyllda och kräver lite äventyrslusta,
förutom det Nionde fortet, som både sovjeter och tyskar använde som avrättningsplats för
judar och oliktänkande. Det är idag ett nationellt minnesmärke. |
Kaunas ligger lite illa till på grund av en stor fördämning, Kauno Marios, som man byggde för
att förhindra att floden Nemunas, som rinner alldeles bredvid, skulle svämma över varje vår
och dränka flodstränderna på sin väg mot kusten. Dammen ger vattenkraft åt staden, men
är å andra sidan ett dödshot, för det räcker med en enda liten bomb för att dränka
hela staden. Bilder därifrån kommer.
Europamästerskapen i friidrott för juniorer i juli 2005 hölls i Kaunas och elaka tungor lät
meddela att det blev en arrangörsmässig katastrof, eftersom man glömt kolla om det fanns hotell
åt alla idrottsmän, deras tränare och annan stödpersonal. De fick i princip sitta på
sina väskor på gatorna. Ska man tro på det?
Nej, Usch! Jag hoppas verkligen jag får en chans att skriva något snällare om Kaunas inom en
snar framtid.
