Uppdaterat 2006-03-17

Sökväg: Startsida > Gallerier > Litauen > Kaunas

Mycket litet om en stor stad: Kaunas

Kaunas omnämns redan 1361 och har i olika omgångar varit Litauens huvudstad, men får numera spela andra fiol, om den spelar någon fiol över huvud taget, vill säga. Även här skulle en renoveringsvåg sitta fint.

Min första resa till Litauen, år 1992, gick till Kaunas och den första science fiction-kongresserna i Litauen som besökts av västerlänningar. Sedan dess har det varit klent med besöken, men 2005 var jag där igen och förvånades över att inte mycket har hänt. Kaunas lider av någon sorts mindrevärdeskomplex för att ha fråntagits titeln som huvudstad, en titel den hade under åren 1922-1939 då Vilnius låg i den sk. ”polska korridoren” mellan Litauen och Ryssland. Kaunas ligger riktigt snyggt vid sammanflödet av landets två mäktigaster floder, Neris och Nemunas och skulle, om man ville investera, kunna bli en turistattraktion precis som Vilnius.

Detta är lägsta nivån. Klicka på bilderna för att få förstoringar!

Kaunas - död stad?
Eller åtminstone döende. Litauens fd. huvudstad, som på något sätt fastnat i ett före detta. Vill du se Kaunas som det såg ut för 25 år sedan, åk dit idag. Det är ingen skillnad. Själv kan jag åtminstone gå i god för de senaste 13 åren. Vi börjar med en tur på stan en lördageftermiddag 2005 och beklagligtvis är det en utflykt i minnenas allé. Det är mitt på sommaren och kanske har alla åkt till kusten för att bada? Jag har försökt hitta ståtliga minnesmärken, men det som tränger sig på är husfasader som inte sett en murslev på allt för lång tid. Vi undrade var folklivet var. På Laisves aleja (Frihetsallén) var det i princip dött. Jag har aldrig sett så många övergivna, stängda kaféer. Medan höghusen växer som svampar ur jorden i Vilnius, har inte många slevar gått fram över Kaunas innerstad. Putsen faller av och teglet rasar, mitt på huvudstråket. Jag vet vad det beror på, men det är kanske inte helt hälsosamt att nämna det...
	Frihetsalléns fontän har blivit av med bänkarna och lyktstolparna har blivit lite snedare. Att det ballaste huset på hela allén...		har fönster med böjt glas duger inte som förmildrande omständighet. Ett före detta välkänt apotek är nu fyllt med bråte och byggmateriel.		Mobiloperatören Tele2:s fantastiska fasad. Övervåningen tycks ha brunnit. Jämför med Tele2:s rostfria palats i Vilnius.
Jurgis Kairys - mannen utan nerver
	En bro över floden Neris, på en tvärgata till Frihetsallén.		Mitt ute på bron hittar man en plakett tillägnad stadens son Jurgis Kairys, stuntflygare som vågar det mesta och lite till. Han är världsmästare i konstflygning och planketten hedrar hans flygning på rygg under denna bro år 2000. Sedan gick han vidare och flög under alla de tio broarna i Vilnius med världspressen närvarande. Vad som är mindre hedrande är i vilket skick plaketten är. Hur kan man bara låta klottret finnas kvar, om man är det minsta stolt över denne mästerpilot?
	Kairys är en galen man helt utan nerver. Här gör han en knife-edge på låg höjd över banan vid en...		...flyguppvisning på Tullinge flygfält i Stockholm. Hans maskin är en specialare som bara är ett par vingar fästa på en ruskigt stor motor.		En bit från bron såg vi detta spökhus, ett hotell som bara blivit delvis färdigt. Alla fönster är till exempel inte monterade. En del anser att det borde sprängas och ersättas av något annat.
Kulturcentrum, fd fackföreningspalats, fd nazifängelse Jag trodde aldrig jag skulle få göra den här jämförelsen. Det här är kongresshuset på Vytautas prospekt jag besökte 1992. Det är fortfarande samma trasiga, smutsiga, mörka hus. Anslagstavlorna längs gatan ser också likadana ut. Putsen saknas fortfarande uppe under taket. Tydligen använde nazisterna det som mellanstation för de som skulle deporteras till koncentrationslägret Stutthof under andra världskriget. Det är inga ljusa minnen som framkallas.
	På det här hotellet, helt nära stadskärnan, bodde alla öst-fans under SF-kongressen 1992. Idag är det ett spökhus.		Kongresspalatset, 1992 fackföreningens palats, idag Kaunas Kulturcentrum. Men det har alltid sett likadant ut.		Porten är exakt likadan som då, affischtavlan likaså. Undrar om kaféet i källaren är sig likt?
	”Geles” betyder ”blommor”, men det är nog mest bara cigaretter och flagnande bokstäver.		Den moderna, skinande, blänkande busstationen. Nähä. Fuktskador och smuts. Det är sånt här som turisterna får se.		Ute i förorten lever Sovjet minsann kvar. Man kan förståss inte kräva att staden bara ska riva ett shoppingscentrum för att det är sovjet-fult, men fixa lite???

Kyrkor och officiella byggnader
En lite närmare blick på Kaunas gamla stad visar på en del trevligheter. Kaunas kanske inte är så urrkigt, trots allt.
Ärkeängeln Mikaels kyrka, Kaunas gamla garnisonskyrka
	Kyrkan i slutet av Frihetsallén, som man trodde skulle renoveras först, lider fortfarande av att putsen faller av, järnet rostar och fernissan på dörren flagnar. Den byggdes 1891 som kyrka åt soldaterna på Kaunas fort under namnet Peter-Pauls ortodoxa katedral, men döptes om flera gånger tills den 1962, under kommunismen, blev till konstmuseum.				1991 återlämnades den till ärkebiskopen. Skadorna som åstadkoms under de 50 åren av förtryck är inte återställda år 2005.
Vytautas-kyrkan
	Vi var med på ett bröllop i Vytautaskyrkan. Se här hur de två står och lovar en massa svårhållna saker.		Akten är över och de lyckliga tu vandrar ut, och funderar bara på den kommande kvällens överdådiga bruk av mat och dryck.		Utanför ska de traditionellt vandra över vävda band som symboliserar ?????
	Vi tar en sista överblick över Vytautaskykrans interiör.		Ett annat brudpar färdiggifta strax innan vi kom. Notera skalan på väggen intill porten. Så högt steg Neris övervsämningsåret 1931.		Efteråt roar sig brudparet med olika poser runt omkring, bland annat i porten till stadshuset ”Vita svan”.
Vita svanen - stadshuset
	Stadshuset kallas officiellt Vita svan, på grund av sin färg, förståss.		Det kallas också Bröllopspalatset eftersom alla borgerliga bröllop försiggår där.		En närbild av den väldigt vackra fasaden.
Övriga kyrkor
	I en annan del av Gamla stan står Peterpaulsbasilikan.		Treenighetens kyrka finns också vid stora torget i Gamla stan.		Den berömde biskopen Motiejus Valancius står staty alldeles intill Treenighetens kyrka.

Museer och minnesmärken
Kaunas har två verkliga toppenmuseer som man definitivt inte får missa: Ciurlionismuseet och Djävulsmuseet. För den krigsintresserade finns det en hel dröse med fort från tsartiden kvar runt staden.
	Djävulsmuseet I Kaunas finns det ett djävulsmuseum. Det innehåller samlingarna efter Antanas Zmuidzinavicius (till och med svårt att uttala för en äkta litauer), en man som genom hela livet samlade avbilder av djävlar. Där finns ridande djävlar, liggande djävlar, flygande djävlar och djävlar i bur. Ävenså djävulsmasker och djävulstillbehör. Detta museum måste vara helt unikt och bör besökas av alla som har vägarna förbi Kaunas.
	Ciurlionis-museet Grabben med stort G, eller stort C kanske, eller måhända Fiss, Litauens störste kompositör, målare, poet och allt i allo Mikalojus Ciurlionis (1875–1911), har ett eget museum i Kaunas med det imponerande namnet ”Mikalojus Konstantinas Ciurlionis nationella konstmuseum” där man kan gå hur länge som helst och beskåda hans målningar, inspirerade av litauisk folktro, science fiction, mysticism och jag vet inte vad. Jag var där en gång, men fattade inte hur ”stor” Ciurlionis var, och tog dumt nog inga bilder. Du får nöja dig med museets länk tills vidare.
År 1887 började man bygga en dubbel krans av fästningar och tolv fort runt Kaunas, men de färdigställdes aldrig. Forten är numera tämligen överväxta eller vattenfyllda och kräver lite äventyrslusta, förutom det Nionde fortet, som både sovjeter och tyskar använde som avrättningsplats för judar och oliktänkande. Det är idag ett nationellt minnesmärke.

Kauno marios

Kaunas ligger lite illa till på grund av en stor fördämning, Kauno marios, som man byggde för att förhindra att floden Nemunas, som rinner alldeles bredvid, skulle svämma över varje vår och dränka flodstränderna på sin väg mot kusten. Dammen ger vattenkraft åt staden, men är å andra sidan ett dödshot, för det räcker med en enda liten bomb för att dränka hela staden. Bilder därifrån kommer.

Junior-EM i friidrott 2005

Europamästerskapen i friidrott för juniorer i juli 2005 hölls i Kaunas och elaka tungor lät meddela att det blev en arrangörsmässig katastrof, eftersom man glömt kolla om det fanns hotell åt alla idrottsmän, deras tränare och annan stödpersonal. De fick i princip sitta på sina väskor på gatorna. Ska man tro på det?

Nej, Usch! Jag hoppas verkligen jag får en chans att skriva något snällare om Kaunas inom en snar framtid.