Sökväg: Startsida > [Allmänt >] Ahrvid Engholm

Den 4 juli 2004, eller

Just när du trodde det var omöjligt - ett fanniskt hemma hos-reportage

Just när du trodde det var omöjligt, bevisar vår svenske super-SF-fan Ahrvid Engholm att boksamlingar visst kan öka enligt Moores lag, det oundgängliga faktum att antalet böcker i ett givet fan-bibliotek växer till det dubbla var 18:e månad. Då Engholms lägenhet numera liknar ett monument över fandom mer än en hyreslägenhet på Renstiernas Gata i Stockholm, tyckte jag det vore lämpligt att världen fick se hur det är möjligt att leva i symbios med böcker.

Ahrvid Engholm: redaktör med falkblick

Det är fem personer på den här bilden, mina fötter, Thords fötter, Annes arm och ytterligare någon, samt Mona Lisa rakt fram.

4-juli-festen: en trängd vy

Hr. Red. Engholm själv, som med falkblick på bildskärmen med några snabba tangentnedslag smular sönder kritkernas resonemang. ”L. Ron Hubbard - Messiah or Madman” i bakgrunden

4-juli-festen-vardagsrum med dödens akvarium

Fest! Men i akvariet har inga fiskar bott på eoner. Kanske en ny, anaerobisk art håller på att framavlas? En halvdödophileus?
Hos Ahrvid Engholm: hallens mysterier Nämnde herr Engholm har den 4:e juli varje år en Fjärde-juli-fest till Roscoes ära, när vi gamla SF-stötar, och nya, samlas och diskuterar och extraherar minnen ur våra hjärnor, och plockar minneskretsar ur datorer med för den delen. Det är inte var dag man har förmånen att få träda in i en bokdjungel som skulle få varje sann antikvarie att bedjande falla på knä i en önskan att få veta hemligheten om hur man fördubblar bokmängden på en given golvyta, och jag kan inte undanhålla världen denna sant surrealistiska biblio-tripp.

Man måste säga att man Häpnar en smula när man tränger sig in genom ytterdörren och sidledes tvingar sig fram genom det som en gång var hallen, tar av sig skorna och förlorar dem i ett myller av andra skor och med hjälp av död räkning navigerar sig in i vad som en gång var vardagsrummet. Av det förut så stolta vardagsrummet återstår mindre än en kvadratmeter synligt golv. Uppefter väggarna reser sig monumentalskulpturer av videobandspelare, LP-skivor (Ja! Analoga!) och det ämne som sannolikt, om det härjades av brand, skulle orsaka större förödelse än branden i Sundsvall år 1888: böcker. (Bibliometrisk notering: Ett tränat bibliotekarie-öga uppskattar mängden böcker till mellan 20-30.000 och kanske lika många tidskrifter. På 64 m2 torde det bli ~781 publikationer/m2)

Oförmögen att ens hitta någon plats att sätta ned sin kasse med medhavd öhl vänder man på stället, knixar sig ut i khöket och finner med gapande mun att den enda återstående väggen också täckts med en bokhylla. För matlagning återstår inte mycket plats, fast antagligen skulle sådana aktiviteter skada böckerna. Han kanske kokar te under sängen? Materialet i sängen kan ta upp fukten så att denna inte orsakar mögelskador på boksamlingen.

För att kontrollera detta rör vi oss med största försiktighet, för att undvika att välta någon boktrave, mot sovrummet. Känslan av de massiva bokhyllor som överfaller oss därinne är nästan överväldigande. Men - vad är detta? En tom vägg? Den svenska fana som tronar ensam på väggen ovanför sängen sitter inte bara där av nationalistisk stolthet utan har som så mycket annat i denna böckernas sjunde himmel en rent bibliofil koppling: Ahrvid försökte sätta upp en bokhylla över sängen, men denna lossnade, störtade ned och skadade nästan dödligt vår bokvårdare, med all sin litterära tyngd. Flaggan döljer nu några fula, om än heroiska, sår i gipset.

Det är klart att Ahrvid fått offra en del för att få ha denna fantastiska skatt i sin vård. Det finns till exempel knappast längre någon plats för en stupfull Jussi-Ville Heiskanen att falla omkull på, och att fler än två fans i dvärgstorlek på genomresa skulle kunna övernatta någonstans hos denne så gästfrie fan som tidigare kunde hysa hela, nåja halva busslaster, verkar inte sannolikt, såvida de inte kan hålslås och sättas i pärm över natten.

En omstörtande fan smutskastar allt det sköna i denna fan-tastiska boksamling med ord som bränner som spjut genom den nästan heliga känsla av upplyftad värdighet man känner inför ett fenomen av denna dignitet, likvärdig med UFO-landningar, nationers födelse mm dylikt: ”Ahrvid skulle verkligen tjäna på att gifta sig”. Luften går ur oss. Med nedslagen blick och tungt hjärta vänder vi oss en sista gång mot de osannolika bokmängderna, smeker dess ryggar likt en upphetsad bibliotekarie och ormar oss ut i hallen för att genom ålning medelst hasning finna skorna och vandra hemåt i natten.

När bokdammet blinkats bort ur våra tårdränkta ögon lyser stjärnorna klarare än aldrig förr och en raket tecknar ett gyllene spår mot den ljusa sommarnatten. Kanske finns Roscoe ändå?
Hos Ahrvid Engholm: vardagsrum
Guldgruvan i hallen. Notera kartongen med Aldus PageMaker 2.0! Vardagsrummet är... tja, nog går det in ett par tusen böcker till.
Hos Ahrvid Engholm: köket beundras Hos Ahrvid Engholm: redaktören själv i arbetshörnan
Thord och Henning, annars härdade av samlingar, häpnar i khöket. I arbetshörnet. Här författas odödliga fanzine. Nedanför bilden finns en mikrovågsugn med PC-tangentbord.
Hos Ahrvid Engholm: sovrummet samlingar Hos Ahrvid Engholm: obsolet teknik som kanske kan återges livet
Sovrummets samlingar. Jo, ser man på, lite fri golvyta. Två skrivmaskiner och två videobandspelare, teknik som kanske aldrig når någon storhet mer.


Sökväg: Startsida > [Allmänt >] Ahrvid Engholm

Till startsidan